Världen blir varmare och luftkonditionering blir viktigare än någonsin. Också för oss som bor nära Nordpolen.
De hjälper oss att hålla oss säkra under värmeböljor och kan till och med rädda liv. Men experterna är tydliga: Att enbart förlita sig på luftkonditionering är ingen långsiktig lösning.
Vi ser vilka problem värmen orsakar i sommarens VM-slutspel.
Istället anser de att byggnader måste utformas för att hålla sig svalare naturligt – så att behovet av luftkonditionering minskar redan från början.
Det är budskapet i en ny forskningsöversikt ledd av professor Mat Santamouris från UNSW Sydney, publicerad i Nature Reviews Clean Technology. Studien undersöker nya sätt att hålla byggnader svala, samtidigt som elförbrukningen drastiskt minskas.
Luftkonditioneringar är idag bland världens största elslukare. Kylning står för nästan 10 procent av den globala elförbrukningen.
Varje sekund säljs omkring tio nya luftkonditioneringar, och år 2050 förväntas det finnas nära 5,6 miljarder enheter för bostadsbruk världen över.
Luftkonditionering skapar nya problem
Även om luftkonditioneringar skyddar oss under extrem värme, skapar de också nya utmaningar. De förbrukar enorma mängder elektricitet, vilket kan överbelasta elnätet under värmeböljor.
I många länder produceras elektricitet fortfarande med fossila bränslen, vilket innebär att ökad användning av luftkonditionering också ökar utsläppen av växthusgaser.
Dessutom avger luftkonditioneringsapparater värme utomhus, vilket gör städerna ännu varmare. Detta kallas ”urban värmeö”-effekten – städernas värmeöar.
Byggnader som svalkar sig själva
Professor Santamouris betonar att luftkonditionering kommer att fortsätta spela en viktig roll, särskilt under farliga värmeperioder. Men han anser att byggnader först och främst bör utformas så att värme hålls ute – så att luftkonditioneringssystemen inte behöver arbeta lika hårt.
Ett av de bästa sätten att kyla en byggnad är genom så kallad passiv kylning. Det innebär att använda smart design och material – inte elektricitet – för att sänka inomhustemperaturen.
Exempel inkluderar skuggning runt byggnader, reflekterande tak och väggar, bättre naturlig ventilation och speciella material som skickar tillbaka värme till atmosfären.
Ny teknik kan minska behovet med 80 procent
Forskningsöversikten lyfter också fram nya teknologier som kan göra passiv kylning ännu mer effektiv: avancerade kylbeläggningar, smarta solskärmssystem, material som kombinerar olika kylmetoder och personcentrerade ventilationssystem som leder kall luft dit den faktiskt behövs.
Enligt forskarna kan en kombination av dessa tekniker och god byggnadsdesign minska behovet av luftkonditionering med upp till 80 procent i varma områden. Detta innebär lägre energianvändning, lägre energikostnader och mindre belastning på elnätet under extremväder.
Säkrare samhällen – även när strömmen går
Passiv kylning kan också göra samhällen säkrare. Vid strömavbrott orsakade av stormar eller värmeböljor kan byggnader som håller sig naturligt svala bättre skydda människorna inomhus. Detta är särskilt viktigt för äldre, små barn och personer med hälsoproblem – som är mest utsatta för extrem värme.
Forskarna anser att framtidens byggnader måste utformas för det varmare klimat som väntar oss under de kommande åren – inte för det klimat vi har haft.
De uppmanar också regeringar att stärka byggstandarderna, stödja klimatvänlig byggnadsdesign och säkerställa att låginkomstfamiljer har tillgång till prisvärda kyllösningar.
Lösningen: Kombinera – inte ersätta
Forskarna anser att den bästa lösningen inte är att ersätta luftkonditionering, utan att kombinera effektiva kylsystem med smartare byggnadsdesign.
Genom att hålla byggnader naturligt svalare kan städer bli friskare, bekvämare och bättre rustade för en varmare framtid – samtidigt som energiförbrukningen minskas avsevärt.
Justin Bieber ska uppträda som en del av VM-finalens halvtidsunderhållning
