Vad händer egentligen med dina data när du trycker på ”radera”?

Radering är en normal del av vardagen. Vi skickar filer till papperskorgen, tömmer mappar och tar bort användarkonton vi inte längre använder. Men vet du vad som faktiskt händer när du trycker på ”delete”?

Processen för radering förklaras ofta dåligt av teknikleverantörer. Brist på transparens kring hur förfrågningar hanteras, och avsaknaden av tydlig bekräftelse på att data faktiskt har tagits bort, är återkommande teman i forskningen.

Läs: Paramount skjuter upp stor fusion med Warner Bros pågående ”konkurrensrättegång”

Detta gäller inte bara operativsystem. Även på sociala medier och prenumerationstjänster är raderingsmekanismerna ofta lika oklara. Sådana missförstånd kan få allvarliga konsekvenser för användarnas integritet och säkerhet.

Dessutom finns rädslan för att förlora data – ett tillstånd som kallas ”diagrafefobi” – där användare är rädda för att av misstag radera. Även om detta inte är en erkänd sjukdom visar studier att vissa människor upplever stor ångest vid tanken på att förlora personliga foton, filer och musik.

Sådana farhågor leder till att stora mängder personuppgifter ligger orörda – men inte raderade – redo att missbrukas.

Radering vs. sudding

En vanlig missuppfattning är att tro att radering innebär radering – det vill säga att datan är helt borta och omöjlig att återställa igen. Detta är mestadels fel.

När du raderar filer – och tömmer papperskorgen – raderas inte datan faktiskt. Systemet markerar dock lagringsutrymmet som tillgängligt för återanvändning och uppdaterar metadata så att filen inte längre är ansluten. Men innehållet finns ofta fortfarande kvar och kan återställas med rätt verktyg – särskilt när data dupliceras mellan system eller enheter.

Mer robusta former av radering inkluderar att fysiskt förstöra lagringsmediet, skriva över minnesblocken med ny data eller kryptera datan och sedan radera nyckeln.

Sådana metoder kan dock vara kostsamma – och göra lagringsenheten oanvändbar. Molnlösningar innebär också sina egna utmaningar när det gäller säker radering.

Innehåll på sociala medier försvinner inte heller nödvändigtvis efter radering, på grund av svar, kommentarer och internetarkiv som kan lagra inlägg på olika sätt.

Zombieberättelser

En annan missuppfattning är att radering av en app från enheten automatiskt raderar det associerade kontot. Användare lämnar ofta konton efter sig eftersom de inte är medvetna om att de existerar efter att appen tagits bort.

Dessa kallas zombiekonton – övergivna profiler för allt från shopping och lagring till dejting, ekonomi och streaming. Miljontals användare har sådana konton, med personuppgifter sårbara för cyberattacker och dataläckor.

AI och rätten att bli bortglömd

Den exponentiella tillväxten av AI väcker en ny fråga: Kan data verkligen raderas när den väl har använts för att träna AI-modeller? Maskininlärningsmodeller memorerar enkelt den data de tränas på – men ”avlärning” är svårt.

I teorin har människor i Europa och många andra länder en laglig ”rätt att bli glömda”. Detta innebär att du kan kräva fullständig radering av all personlig data som en plattform eller ett företag kan ha. AI-utvecklare betraktas som dataansvariga enligt den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) och omfattas av denna skyldighet.

Men det finns inga tydliga riktlinjer för hur radering ska upprätthållas i AI-system. Tillsynsmyndigheter kan kräva radering, men AI-företag kan hävda att det tekniskt sett är omöjligt att följa reglerna.

Förklarlig borttagning

För att hantera riskerna med ofullständig radering anser jag att det finns ett akut behov av att tillhandahålla koncis, tillgänglig och tydlig information om hur radering faktiskt fungerar.

En möjlig metod är ”explainable erasure” – ett protokoll utvecklat av Marvin Ramokapane vid Storbritanniens National Research Centre Rephrain, baserat vid University of Bristol.

Målet är att göra raderingsprocesserna mer transparenta och begripliga – utan att överväldiga användarna med för mycket information på en gång.

Förklarlig radering delar in information i sex kategorier: vad, hur, när, vem, var och varför. Varje flik ger användaren lättförståelig information om en del av processen.

Förklarlig radering är utformad för att ge användare kontroll över sina egna handlingar, autonomi att välja rätt raderingstyp – och försäkran om att åtgärderna har slutförts. Det kan också minska ångesten över att förlora data genom att erbjuda återställningsalternativ.

Även om förklaringsbar radering ännu inte har antagits, kan tjänsteleverantörer öka användarnas förtroende genom att anta sådana protokoll. En sådan ram kan också fungera som dokumentation av efterlevnad av GDPR och rätten att bli bortglömd.

De flesta av oss använder system som dagligen samlar in och lagrar vår data. Om dessa system tydligt förklarade vad de lagrar – och vad radering egentligen innebär – skulle det kunna hjälpa oss att upptäcka konton och data som utgör en verklig risk – och ta tillbaka kontrollen över vårt digitala fotavtryck.